VÄXJÖ – Nygatan 6

16 APRIL 15.00 Arrangör: Växjö Konsertförening

PROGRAM:

Fanfar – Föreläsningar – Paus med servering – Drömmarnas Akademi

FÖRELÄSNINGAR

PETER ARONSSON

Professor i historia, Linnéuniversitetet

Antiken som meningsfull kommunikativ gemenskap

Antiken tar plats som historisk kraft i vitt skilda sammanhang. Den fungerar som en helt annan värld vid framväxten av den absoluta kungamakten och norra Europas nationsbildningar under medeltiden, den lämnar underlag för guldåldersföreställningar i 1600-talets Småland, och står som universell och tidlös förebild för konstnärliga ideal och vetenskaplig historieskrivning under 1800-talet. Vad kan antiken bidra med idag?

KARIN HALLGREN

Professor i musikvetenskap, Linnéuniversitetet

Antiken på Operan –  intresset för Glucks operor under Gustav III:s tid

På Gustav III:s nyöppnade operascen var på 1780-talet operor med antika motiv mycket uppskattade. Här samsades välkända verk av C. W. Gluck med nyskrivna operor av J. M. Kraus och förenade det klassicistiska intresset med svenska uppförandeförhållanden.

LUDVIG PAPMEHL-DUFAY

Docent i arkeologi, Linnéuniversitetet

Öland och Rom

Öland, en långsmal karg kalkstensplatå i Östersjön. Ett annorlunda land enligt Carl von Linné, men också den plats i Skandinavien där flest romerska guldmynt hittats i jorden. Hur hamnade alla dessa mynt här, och vad säger det om Öland under mellersta järnåldern?

ANNA PARADISO

FD i grekisk och latinsk filologi, forskare vid Kungliga musikhögskolan, Stockholm

Romersk retorik i Roman: efterklangen av ”affetti” i barockmusiken

Återupptäckten av den klassiska retoriken under renässansen hade stort inflytande på musikskapandet under barocken. Musikaliska exempel av den svenske kompositören Johan Helmich Roman och andra tonsättare visar hur retorik är en avgörande nyckel till tolkning och utförande av barockmusik.