GÖTEBORG – Stora hörsalen, Humanisten
6 OKTOBER 17.00 Arrangör: Göteborgs universitet
PROGRAM:
Fanfar – Föreläsningar – Paus med servering – Drömmarnas Akademi
Fri entré. Förfriskning till självkostnadspris.
Anmälan stängd.
Aftonen pågår under 3,5 h
FÖRELÄSNINGAR
HENRIK BOMAN
Universitetsadjunkt i antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs universitet
Om väggarna kunde tala – Pompeji i flera dimensioner
Gustav III besökte Pompeji 36 år efter upptäckten 1748 och den antika staden har sedan dess varit inspirationskälla till konst och litteratur i Sverige. På 1950-talet kom de första reportageni radio med Friedrich Jürgenson (1903–1987), känd som ”Mannen med anderösterna”, och på 60-talet i TV med Hatte Furuhagen (1930–2021). Sedan 2000 har Svenska Pompejiprojektet tagit Pompejiintresset i Sverige till den vetenskapliga sfären genom att dokumentera, analysera och digitalisera ett sedan 1800-talet utgrävt kvarter i staden.
Walls have ears – various dimensions of Pompeii
Gustav III visited Pompeii 36 years after the discovery in 1748 and the ancient city has since then been a source of inspiration for art and literature in Sweden. In the 1950s came the first programs on the radio with Friedrich Jürgenson (1903–1987) and in the 60s on TV with Hatte Furuhagen (1930–2021). Since 2000, the Swedish Pompeii Project has been researching, documenting, analysing and digitizing remains of a quarter in Pompeii, excavated in the 19th century.
ANNA BLENNOW
Docent i latin, Göteborgs universitet
Strålar av upplysning, bildning och kultur
1909 införskaffade Vilhelm Lundström, professor i latin vid dåvarande Göteborgs högskola, en samling latinska inskrifter i Rom till sin latinundervisning hemma i Göteborg. Inskrifterna är numera en värdefull del av samlingarna i Göteborgs universitets Antikmuseum.
Beams of enlightment, education and culture
In 1909 Vilhelm Lundström, professor of Latin at the university of Gothenburg, bought a study collection of Latin inscriptions in Rome or his Latin students. The inscriptions are now a valuable part of the Museum of Antiquities at the university of Gothenburg.
ANDERS DAHLGREN
Arkitekt, FD i konstvetenskap
Antiken i Göteborgs arkitektur
Referenserna till den klassiska antika byggnadskonsten har alltsedan renässansen varit en viktig utgångspunkt för arkitekter och är fortsatt ett omdebatterat ämne i vår samtid. I Göteborg återfinns allt från vördnadsfull akademisk klassicism, stiliserad modernism och lekfull postmodernism till en samtida längtan efter ”klassisk arkitektur”.
The classical antiquity in Gothenburg’s architecture
The references to classic architecture has since the renaissance been an important point of departure for architects and classicism, and the classicist tradition is still a topic of debate today. Gothenburg offers both respectful academic classicism, abstract modernism, playful post-modernism and a contemporary longing for “classical architecture.”
IDA ÖSTENBERG
Professor i antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs universitet
En kalkontupp från Kalkutta i Himlagökenborg – Aristofanes på svenska
Om Hjalmar Gullberg och Ivar Harries lika delar hyllade och sågade översättning av Aristofanes Fåglarna (1928) samt om deras pacifistiskt präglade översättning av Lysistrate (1933), i vilken spartanerna talar bokmål. Även Nordens Aristofanes, Karl Gerhard, lär dyka upp.
A turkey rooster from Kalkutta in Himlagökenborg – Aristofanes in Swedish
On Hjalmar Gullberg and Ivar Harrie’s translation of Aristophanes The Birds (1928), much praised but also heavily critizised, and their pacifist translation of Lysistrate (1933), in which the Spartans speak Norwegian Bokmål. Also featuring: The Aristophanes of the Nordic countries, Karl Gerhard.